Det viktigaste ordet är ”eller”
Öppna nästan vilken servicebok som helst så står intervallen på samma sätt: var 12:e månad eller 15 000 km, vartannat år eller 30 000 km. Det låter som en regel. Det är två, och servicen ska göras vid den gräns du når först.
Nedskrivet låter det självklart. I praktiken håller de flesta av oss koll på bara en siffra — den vi har framför oss. Mätaren sitter alltid i instrumentbrädan. Datumet för senaste oljebytet ligger i en låda någonstans, om det ligger någonstans alls.
Varför tiden spelar roll även om du knappt kör
Vissa delar av en bil åldras oavsett om den rullar eller står.
- Motorolja. Olja bryts ned och samlar fukt och bränsle med tiden. Korta turer där motorn aldrig blir riktigt varm gör det värre — och en bil som går lite kör ofta just sådana turer.
- Bromsvätska. De flesta bromsvätskor drar åt sig vatten ur luften, vilket sänker kokpunkten. Därför anger många tillverkare ett tidsintervall för bromsvätskan och ingen sträcka alls.
- Gummi och kylarvätska. Slangar, remmar, torkarblad och däck hårdnar med åren, och tillsatserna i kylarvätskan tar slut. Körsträckan har lite med saken att göra.
För en bil som står still större delen av veckan är det oftast kalendern som kommer först.
Varför sträckan spelar roll även om bilen är ny
Den motsatta föraren — lång pendling, mycket motorväg — når kilometergränsen långt innan året är slut. Bromsbelägg, däck, filter och olja slits av användning. För den här föraren innebär vanan med en service om året att intervallet överskrids rejält varje år.
Lågmilsfällan i siffror
Ta ett intervall på 12 månader eller 15 000 km och två förare:
| Förare | Sträckgränsen nås | Tidsgränsen nås | Kommer först |
|---|---|---|---|
| 6 000 km om året | efter 2,5 år | efter 12 månader | tiden |
| 40 000 km om året | efter ~4,5 månader | efter 12 månader | sträckan |
Om den första föraren väntar på kilometrarna sitter oljan kvar i motorn ett och ett halvt år längre än tänkt. Om den andra väntar på årsservicen kör den nästan tre intervalls sträcka på ett enda oljebyte.
Siffrorna är bara ett exempel. Din bils verkliga intervall kan vara helt annorlunda — se instruktionsboken eller fråga en behörig mekaniker.
Så håller du koll på båda
Du behöver inga särskilda verktyg. Varje gång något servas, skriv ned tre saker:
- Datumet.
- Mätarställningen.
- Intervallet — båda delarna, så som instruktionsboken anger det.
Räkna sedan ut två tidpunkter: datumet plus tidsintervallet, och mätarställningen plus sträckintervallet. Den tidigaste är din verkliga tidpunkt. För att göra om en sträcka till ett datum behöver du veta hur långt du kör en vanlig månad — det berättar dina tankningar, om du loggar dem rätt.
Ett kalkylark med en rad per servicepost fungerar fint. Svagheten är att någon måste öppna det. En påminnelse som kommer av sig själv slår ett perfekt kalkylark som ingen tittar på.
Kontrollera ditt eget schema
Intervallen skiljer sig mellan märken, motorer och årsmodeller, så använd siffrorna i instruktionsboken eller serviceboken i stället för någon allmän regel — även de i den här artikeln. Många instruktionsböcker har också ett separat schema för ”svåra förhållanden” med kortare intervall för täta korta turer, släpvagnsdragning, dammiga vägar eller extrema temperaturer. Om det beskriver hur du kör är det det schemat som gäller för dig.
Kort sagt
- Ett intervall på ”X månader eller Y km” gäller vid det som kommer först.
- Bilar som går lite når oftast tidsgränsen; bilar som går mycket når sträckgränsen.
- Skriv ned datum och mätarställning vid varje service, och kontrollera båda tidpunkterna.
- Din instruktionsbok går före varje allmän regel.
